Ett barn som utsätts för skolmobbning berättar inte alltid om det för sina föräldrar. Barnet kan uppleva det som svårt och skamligt. Men om ett barn mobbas i skolan, ska man ingripa omedelbart.
Tecknen på mobbning är flera:
Barnet vill inte gå till skolan och kan till och med ha svårt att vakna. Det kan bero på att ännu en jobbig dag väntar i skolan. Barnet har ångest.
Barnet kan ha olika symptom på mobbningen. Det kan gråta, vara på dåligt humör eller vara ovanligt tyst och tillbakadraget.
Om du misstänker att ditt barn utsatts för mobbning, börja då med att prata om det med ditt barn. Ett avvikande beteende kan vara tecken på skolmobbning. Barnet medger inte alltid att det utsätts och det kan då vara bra att tala mede barnets vänner och med skolpersonalen.
Olika tecken på mobbning
Mobbningen kan vara fysisk och därför är det bra att kontrollera barnets kläder. Spår efter fall eller revor kan vara te3cken på mobbning. Det kan även ha lossnat hår och finnas skrapsår och bulor.
Var särskilt uppmärksam på barnets saker. Mobbaren kan ha haft sönder barnets saker eller kläder. Barnet kan undvika att ta på sig nya kläder eftersom de kan bli förstörda i samband med mobbningen.
Även kräkningar, sömnsvårigheter och sängvätning kan vara tecken på mobbning.
Barnet har ingen skuld
Tecknen på skolmobbning är ofta öppna för tolkningar och det finns anledning att undersöka saken omedelbart då man misstänker mobbning.
Första steget är att tala med barnet. Börja försiktigt med att fråga barnet vad som egentligen händer i skolan. Låt barnet berätta i lugn och ro och fråga mer vid behov. Om barnets berättelse innehåller luckor eller om du ser på kroppsspråket att någonting inte stämmer – fråga barnet rakt ut om saken.
Visa barnet att du stödjer och vill hjälpa till. Låt ditt barn förstå att skolmobbning alltid måste utredas och att barnen självt inte har någon skuld. Försök att tala med barnets vänner och skolans personal.
Tala tydligt om för skolans personal att du misstänker att ditt barn utsatts för mobbning.
Om läraren förringar situationen eller undandrar sig ansvar, kontakta rektorn. Om du upplever att skolans personal inte tar problemen på allvar, kan du anmäla saken till myndigheterna.
Professionell hjälp vid behov
Fysisk skolmobbning kan lämna tydliga spår hos barnen. Om du upptäcker att barnet har blåmärken eller andra hudskador bör en läkare kontaktas och skriva ett läkarintyg.
Begär att barnet får nödvändig psykiatrisk vård om tillståndet kräver det.
Skolmobbaren kan ha använt direkt våld och då är det lämpligt att göra en polisanmälan. Det kan vara fråga om åtalbar misshandel.
På samma sätt är det viktigt att göra en polisanmälan vid en skada som kan ha uppstått av oaktsamhet.
Mobbning kan fortsätta även efter långt uppehåll
Fortsätt att observera och stödja barnet även när skolmobbningen har upphört.
Den kan återkomma även efter ett långt uppehåll. I så fall görs för lite i skolan för att motverka mobbning och mobbaren har inte lärt sig av följderna från förra gången.
Se till att man i barnets klass förstår hur allvarlig skolmobbningen är.
Tio frågor om mobbning
Svaren har sammanställt efter samtal med psykologer och terapeuter som arbetar med mobbning.
1. Hur kan föräldrarna märka att barnen utsätts för mobbning i skolan?
– Ett tecken på mobbning kan vara att barnets beteende förändras.
– Barnet kan dölja att hon/han blivit mobbad.
– Barnet erkänner inte mobbningen och vill inte prata om den.
– Barnet kan få mobbningen att framstå som mindre allvarlig. Hon/han är oengagerad och vill inte prata om tillvaron i skolan.
– Rastlöshet, depression, irritation och även aggressivt beteende kan vara tecken på mobbning i skolan.
– Rädsla som är förknippad med skolan och att barnet vägrar att gå till skolan kan också vara tecken.
– Brist på motivation och att barnet studerar sämre än förmågan är några andra kännetecken på mobbning.
– Barnet kan helt utan annan förklaring känna illamående, ha ont i magen eller i huvudet, ha sömnsvårigheter eller ätstörningar.
– Barnet kan sluta att bry sig om sig själv och sitt välmående.
– Barnet kan fastna i sina tankar och tro att ingen bryr sig om eller förstår henne/honom.
– Föräldern kan ställa frågor och diskutera med barnet om vad hon/han tycker om mobbning och om det förekommer i barnets skola.
– Man kan även be barnet beskriva hur en vanlig dag i skolan ser ut.
2. Hur kan läraren märka av mobbning?
– Det bästa sättet är att fråga ut barnet.
– En besvärlig situation kännetecknas av bland annat följande:
- rastlöshet
- tar avstånd
- depression
- frånvaro från skolan
- brist på vänner
- barnet har inte gjort skoluppgifterna
Läraren kan personligen och helt konfidentiellt ställa frågor till eleven om mobbning. Barnen kan vara rädda att läraren kontaktar föräldrarna. Barnen kan bli agra om de hör att problem har uppkommit med deras barn.
Läraren bör lita på sin intuition och anordna en anonym undersökning om mobbning i klassen.
Skolans uppgift är att lägga märke till och erkänna mobbning och varje skola bör ha enh strategi. Det ska finnas information om att mobbning äår ett brott. Gärna på väggen i klassrummet och i skolans offentliga rum.
3. Hur kan föräldrar tala med det mobbade barnet?
– Föräldrars uppgift är att stödja och hjälpa sitt barn. Det är särskilt viktigt att ta reda på hur barnet kände att hon/han mobbades och att försöka förklara situationen för barnet.
– Föräldrarna bör betona att de stödjer sitt barn.
– Föräldrarna ställer frågor och lyssnar. De överreagerar eller anklagar inte. Om man reagerar för starkt kan barnet låsa sig för att hon/han blir rädd för konsekvenser.
– Föräldrarna berättar att mobbning är ett brott och att barnet har behandlats illa. De berättar att situationen kommer att hanteras ändå.
– Föräldrarna ska betona att barnet inte är skyldigt till att hon/han har blivit mobbad.
– Man ska berätta vad som händer mellan människor när de på verkar varandra. Exempelvis hur dumhet kan förstärkas i en grupp på det sätt som gruppens ledare eller majoriteten i gruppen bestämmer. Gruppens sociala tryck är så starkt att enskilda elever inte kan stå emot grupptrycket. Det kan vara traumatiskt att gå emot gruppen då det kan sluta med att den som sätter sig emot mobbningen själv kan bli mobbad.
4. Vad känner och upplever barnet som blivit mobbat?
– Han/hon känner skam, skuld och rädsla.
– Känner sig utanför och ensam.
– Kan känna ilska i orättvisa situationer där hon/han inte kan skydda sig själv.
– Är förvånad över varför just hon/han blir kobbad.
– Barnet ärt rädd för att hon/han inte är värdefull för eller omtyckt av andra. Har dåligt självförtroende och dålig självbild.
– Barnet rä rädd för att man inte tror på henne/honom när hon/han berättar om saken hemma eller i skolan.
– Barnet undrar om det är något fel på henne/honom.
5. Hur kan skolan hjälpa den mobbade eleven?
Skolan måste känna till mobbningens mekanismer:
- Betydelsen av grupptryck.
- Vad händer efter att barnet berätta om mobbningen? Mobbas hon/han ännu mer?
- Reagerar man på lämpligt sätt vid mobbning eller tystas det ner?
- Hur rädsla påverkar om mobbningen blir känd.
- Om den mobbade får tillräckligt med skydd.
– Skolan bör finna en vuxen som den mobbade eleven kan lita på och få stöd av.
– Erbjuda psykolog- och kuratorshjälp och ha annan vårdpersonal tillgänglig.
– Förmå elevrådet att ta upp mobbning och att organisera ytterligare aktiviteter mot mobbning.
– Skolkuratorn ska främja samarbete och kommunikation. Med kommunikation menas att alla kommunicerar med alla. På så sätt bildas inte grupper, par eller dolda grupper. Den mobbade eleven får stöd från flera håll och grupperna som mobbarna tillhör kan upplösas.
– Läraren måste ingripa systematiskt vid mobbning.
Det är särskilt viktigt att lära och lära ut vad känslomässig intelligens är och medvetenhet om känslor.
6. Var kan man få hjälp vid mobbning?
– De första platserna där man kan få hjälp är hemma och i skolan.
– Regional och lokal familjerådgivning, regional ungdomsmottagning.
– Regionala och lokala ungdomstjänster.
– Vårdcentraler.
– För studenter finns studenthälsan.
– Privata psykologer och terapeuter.
7. Vad kan man göra om skolan inte erkänner mobbningen som ett problem?
Det är viktigt att undersöka saken. Om situationen trots ansträngningarna inte kan lösas, måste den mobbade ändå skyddas från mobbaren. Om det handlar om ett litet barn, måste det finnas en vuxen utanför skolan som kan stödja och hjälpa.
Man måste lära barnet att hantera mobbningssituationer, hur sådana situationer kan undvikas. Tala med lärare i närheten, byt grupp.
Skolan kan ta in hjälp utifrån för att undersöka saken.
8. Var kan den mobbade få hjälp senare i livet?
Mobbade personer kan plågas av minnen och känslan av orättvisa, skam och ojämlikhet. Dessa känslor kan förstoras och påverka aktivitets- och ar5betsförmågan. Såren måste rengöras innan de kan läka.
Kontakta:
– Psykolog eller kurator.
– Familjerådgivare.
– Privata rådgivare, psykologer och terapeuter.
– På vissa vårdcentraler kan man få hjälp av sjuksköterskor inom psykisk hälsa och av psykologer.
– Vuxna erbjuds rådgivning genom självhjälp per telefon.
– Terapi och rådgivning på nätet.
9. Hur kan skolkamraterna motverka mobbning?
Stoppa mobbning-principen ska användas. Man fryser inte ut någon. Varje vecka kan man välja någon eller några elever från varje klass som ser till att ingen mobbas.
Grupparbeten kan motverka mobbning. Man byter grupper så att alla har en möjlighet att samarbeta med alla.
10. Hur kan man bäst hantera mobbning?
Det är viktigt att prata om mobbning. Om man inser att andra förstår en och att man inte är ensam med sin erfarenhet, minskas känslor av skam och skuld. Andra kan tro på den mobbades berättelse och tar den seriöst. Försök att synas och höras.
För skolelever är stödet från vuxna mycket viktigt.
Stöd
Dag – Dag 00:00 – 00:00
Så här hjälper Friends-Posten
- Vi sprider kunskap om skolmobbning och hur den kan förebyggas.
- Vi berättar för den mobbade vilka lagstaddgade rättigheter denne har.
- Vi upprätthåller en kostnadsfri stödtelefon för unga.
- Vid behov kommer vi till skolan och hjälper till.
- Vi ger anhörigstöd och ordnar medling.
- All hjälp vi erbjuder är kostnadsfri.
Varför behövs hjälpen?
- Unga får inte tillräckligt stöd för att stå emot och motverka mobbning.
- Den unge vågar inte berätta om mobbningen i skolan och kan inte söka hjälp. Stödtelefonen och tidningen är hjälp vid ångetsfyllda situationer.
- Skolmobbning syns inte alltid utanpå.
- En förälder kan inte alltid se att barnet mobbas i skolan. Friends-Posten är även ett stöd för barnets föräldrar.
Beställ Tidning
Tidningen utkommer med fyra nummer per år.
Nr 1 i mars
Nr 2 i maj
Nr 3 i september
Nr 4 i december